Lärarbristen - nya krafttag!

Bristen på kompetent arbetskraft präglar många viktiga branscher – så även skolans värld. Lärarbristen kommer enligt Skolverket att öka ytterligare och en rad olika åtgärder föreslås från regeringens håll. För oss som håller ögonen öppna i valrörelsen ser vi också att några politiska partier föreslår inrättande av lärarassistenter. Syftet är att underlätta lärarens vardag på olika sätt.

Men forskningen – och praktiken – visar att behöriga lärare är avgörande för kvalitet i undervisningen och för elevernas resultat. Därför söker många kommuner och regioner nya metoder och nya lösningar för att få behöriga lärare.

En sådan är arbetsintegrerad lärarutbildning. I Dalarna och i Värmland har man provat en modell där en lämplig person erbjuds anställning på halvtid i skolan om han eller hon också studerar till lärare på den andra halvtiden.
Fördelarna för individen är flera – dels kan den studerande få direkt erfarenhet och bli integrerad i skolans värld, dels kan han eller hon studera på lärarprogrammet och tillämpa sina kunskaper. Som det för närvarande är upplagt arbetar man tre dagar i veckan och studerar två dagar i veckan. Möjligen kan detta också vara en modell för oss i mellannorrland. Fördelen är att man omedelbart får in fler vuxna i skolan. Vuxna som får insikt och kunskaper om läraryrket i praktiken och blir en skickligare lärare blandningen mellan teoretisk utbildning och praktiskt arbete.

Stefan Paulsson, september 2018

Riktade statsbidrag - möjlighet eller fälla?

Staten tillskjuter medel för skolutveckling, bland annat finns 40 riktade statsbidrag för skolan – men det råder delade meningar om värdet av dessa pengar.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser att generella statsbidrag är att föredra framför riktade statsbidrag. Dels pekar man på att de riktade statsbidragen kan kräva mer administration, dels att vissa av de riktade statsbidragen kräver medfinansiering vilket gör att vissa kommuner avstår från att söka riktade statsbidrag.
Från Lärarfackens sida höjs andra röster. Där menar man att generella statsbidrag inte alltid kommer skolan till del utan kan hamna i den stora kommunkassan. Lärarnas riksförbund hävdar i sin rapport ”Pengar i sjön” att 2,3 miljarder kronor, under perioden 2007 – 2014, inte använts som det var tänkt. Så vilket är att föredra?

Riksrevisionen har granskat hur Lärarlyftet II, Matematiklyftet, karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare och Arbetsplatsförlagt lärande kommer eleverna till del. Granskningen visar att skolor med låga kunskapsresultat är sämre på att ta emot statsbidrag än skolor med höga kunskapsresultat. Man drar slutsatsen att systemet inte fungerar tillräckligt effektivt och inte bidrar i tillräckligt hög grad till en likvärdig utbildning för eleverna. Utbildningsminister Gustav Fridolin säger att detta är en svidande kritik mot hur skolpolitiken har skötts, med ständigt nya satsningar som kommunerna har mycket olika förutsättningar att fånga. Gustav Fridolin flaggar också för ett större engagemang från staten och säger att staten bör gå in och jobba med skolutveckling där resultaten brister. Han vill också se en rekryteringsstrategi och att ett större statligt ansvar är bättre än att bara avsätta pengar och låta de kommuner som vill och kan försöka fånga dem.

Stefan Paulsson, oktober 2015