Jennie Olofsson

Hur ser ert lag för verksamhetsutveckling ut?

Jennie Olofsson

Jag har haft förmånen att lyssna till och träffa Anna Eriksson, generaldirektör på vår nya och yngsta myndighet DIGG, Myndigheten för digital förvaltning. Vid båda tillfällena har hon konstaterat att digitalisering är en lagsport och att vi alla ska ”sikta sjukt högt”.

Budskapet är enkelt. För att lyckas med att möta människors förväntningar på vår välfärd så måste vi förbättra våra processer och arbetssätt i en snabbare takt. Och vi måste göra detta tillsammans och med blandade kompetenser. Det är de olika välfärdsverksamheterna, läraren på skolan, socialsekreteraren, hemtjänstpersonalen inom socialtjänsten, som själva ska äga sitt förändringsarbete. De är bäst på sina egna uppdrag och de känner sina användares behov allra bäst. Samtidigt behövs det att personer med olika IT-kompetenser är med och stöttar, och att tillsammans hitta ett gemensamt språk som för laget framåt. Vi ska bara digitalisera när det bidrar till att utveckla och effektivisera en verksamhetsprocess, och då med rätt teknik som möjliggörare för ett resultat som bidrar till att värdet ökar i en annan ände.

Tidigare i veckan tog jag del av en skolsköterskas frustration: ”Yrket har förändrats under de år som jag varit verksam och tyvärr till det sämre. Jag lägger allt mer tid på administrativa arbetsuppgifter och får mindre och mindre tid till elevmöten, speciellt de spontana besöken. De besök som i min mening verkligen kan göra skillnad! Istället jagar jag vaccinationsmedgivande till förbannelse. Jag scannar medgivanden, rekvisitioner och journalkopior. Jag ordinerar vaccinationer och jag skriver ut eller exporterar journaler, jag letar journaler från tidigare skolor”. Skolhälsovårdens uppdrag är alltså att följa elevernas utveckling och hälsa samt verka förebyggande för sunda levnadsvanor hos dem, och omfatta hälsokontroller och enklare sjukvårdsinsatser.
Inom eSamverkan, med Timrå och Kramfors som utvecklingskommuner, pågår ett intensivt arbete med att förenkla skolsköterskans administrativa arbete genom att införa e-tjänster för att inhämta medgivande till vaccination och rekvirera journal från annan skola och till och med automatisera ärendehanteringen. På så sätt kan vi alltså uppnå att våra elever få en bättre hälsovård och mer tillgång till sin skolsköterska och olika förebyggande åtgärder! I detta samarbete ingår skolsköterskor, verksamhetsutvecklare, tjänstedesigner, e-tjänsteutvecklare och RPA*-utvecklare. Ett lag i högsta divisionen bestående av blandade kompetenser.
Hur ser ert lag för verksamhetsutveckling ut?

*Robotic Process Automation (RPA) RPA är en typ av programvara som efterliknar människors sätt att utföra en uppgift inom en process. Den kan göra repetitiva saker snabbare, exakt och outtröttligt, och befria tjänstepersoner till att göra andra uppgifter som kräver mänskliga styrkor som känslomässig intelligens, resonemang, bedömning och interaktion med användaren.

November, 2018

Tryggare välfärd med hjälp av eHälsa och välfärdsteknologi

Vi människor utvecklar och använder ny teknik och det påverkar i högsta grad vår gemensamma välfärd. Kommunal service, sjukvård och omvårdnadstjänster är inget undantag. I vår region anstränger vi oss för att hitta ett gemensamt förhållningssätt och utnyttja de fördelar som ny teknologi kan medföra. Allt för att kunna erbjuda välfärdstjänster av god kvalitet som också är resurseffektiva. När vi talar om detta växande område använder vi både begreppen eHälsa och välfärdsteknologi.

Fyra konkreta exempel på detta är nyckelfria lås, för att kvalitetssäkra hemtjänsten, vård-planering- och uppföljning på distans, nattfridskameror för trygg tillsyn och elektroniska sensorer för mätning av fukt i inkontinenshjälpmedel. De positiva effekterna är många. Det kan handla om ökade möjligheter för anhöriga att vara delaktiga i vårdplaneringen, ökat välbefinnande och självständighet för den som tar del av tjänsterna, mer tid för omsorg när personalen tillbringar mindre tid i bilen, minskade resetider, minskade kostnader, reducering av koldioxidutsläpp mm. För personer som bor på landsbygden, med långa avstånd, ger välfärdsteknik möjlighet till ökad tillgänglighet, till exempel att från det egna hemmet kunna få anhörigstöd eller träffa vårdpersonal via datorn.

Lärdomar som förstärktes hos oss i projekt IMPROVE är vikten av att involvera alla användargrupper när vi utvecklar våra lösningar. Det bidrar till både säkrare och mer kvalitativa tjänster som alla känner sig trygga med. Så med detta med sig fortsätter nu det länsövergripande nätverket av yrkesverksamma inom kommunal omsorg. På Kommunförbundet arbetar vi också kontinuerligt med att bidra till ökad kunskap om hur välfärdsteknologi kan utgöra ett bra komplement till vår gemensamma vård och omsorg - med förhoppning om ökad glädje, livskvalitet och en tryggare vardag för många.

April, 2018