100 miljarder extra räcker inte för ett hållbart transportsystem

Lasse Brännström

Trafikverket har lämnat förslag till en ny transportplan för Sverige. Trots 100 miljarder extra så räcker inte pengarna. En stor andel av pengarna ska gå till järnvägsuppbyggnad i hela landet. Lovvärt - men de mesta av pengarna satsas kring storstäderna. Västernorrland behöver ett nytt dubbelspår från Gävle till Härnösand. Det finns inte med i förslaget.

Klimatutmaningen är här, och vi behöver förändra våra transporter. En allt större andel av person- och godstransporterna behöver fraktas på spåren, som är klimatvänliga, för att vi ska uppnå klimatmålen. Trots en stor satsning på järnväg i det nya förslaget kommer troligen klimatmålet på två grader inte att nås med detta förslag.
Dubbelspår Gävle-Härnösand finns som sagt inte med i förslaget. Det innebär att regionen inte kan utvecklas i tillräcklig grad samt att vårt mål om fossilfrihet knappast klaras till 2030.

Vår trä- och massaindustri är beroende av intransport med stor andel vägtransporter. Dessa kan köras med biodrivmedel, kanske producerat i länet, men bärigheten på vägnätet behöver säkerställas. Klimatförändringen innebär högre temperatur och tillväxt i skogarna, men också mer nederbörd i Norrland. Det ställer ökade krav på uttransporter, som ökad bärighet, från avverkningsområdena. Vi bedömer att förslaget inte tillgodoser dessa behov.

I vårt län kör vi för mycket bil, ofta ensamma, för att klara både hälso- och miljömålen. Vi behöver gå och cykla mer i tätorterna, samt åka kollektivt mellan våra tätorter. I planen saknas pengar till nödvändiga cykelbanor som kan ge möjlighet till en beteendeförändring i form av ökat cyklande. Cykelbanor är en samhällsekonomiskt god investering. Och tågtrafik ger större överflyttning till kollektivt resande än buss. Ett dubbelspår till Härnösand är en förutsättning på lång sikt för att uppnå en hållbar utveckling både ekonomiskt, socialt samt ekologiskt.

November 2017, Lasse Brännström

Kommunernas roll i miljöarbetet

Lasse Brännström

Senaste hållbarhets-rankingen av Sveriges miljöbästa kommun visade på stora framsteg för Härnösand. En förbättring med över 100 placeringar sedan förra rankingen gör att de blir etta i länet. Vad har då kommunerna för roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle?

Mitt svar är att kommunerna har en stor roll i Sveriges omställning till ett hållbart samhälle. Det är där teorierna ska omsättas till aktivt arbete. Ska vi klara av att skapa ett fossilfritt transportsystem, bygga hållbara städer och gynna framväxten av nya cleantech företag så måste de lokala ambitionerna synkas med de nationella ambitionerna. Sverige ligger långt framme när det gäller en minskning av koldioxidutsläppen, men mycket återstår fortfarande att göra. Industrin har redan gjort mycket men nu måste även transporterna förändras både med nya bränslen som gas och el, men även att öka antalet tåg och cykelresor.

Tätorterna gynnas med renare luft, hälsan blir bättre och city blir mer socialt med fler människor istället för bilar.
Under flera år har miljöaktiviteten mätts i Sveriges kommuner. Kommunerna får berätta t ex om de följer upp miljömålen, köper ekologisk mat, säkrar vattenstatusen och investerar i företag med stora klimatutsläpp. Över 50 procent satsar på biologisk mångfald inom den egna kommunen. Västerås rankas högst 2016, men Lomma en kommun i Skåne på ca. 11 000 invånare blev 2:a. Årets ranking är tuffare än någonsin, enligt arrangörerna.
Sundsvall kom strax efter Härnösand så det finns två kommuner som klarade sig bra jämfört med övriga Sverige. Nu hoppas vi att bland annat de nybildade Hållbarhetsrådet ska öka ansträngningarna inom området så att länet kan uppnå sin tidigare slogan – Miljölänet Västernorrland.

Lasse Brännström