Kunskapsutveckling och kunskapsstyrning samordnas

Evidensbaserad praktik sker i mötet mellan profession och brukare. I det mötet ska den professionella systematiskt och medvetet använda sin egen expertis, bästa tillgängliga kunskap och individens erfarenheter och önskemål. Det är en del av kunskapsbaserad socialtjänst. För att det ska vara möjligt behövs stödjande strukturer som tillgängliggör relevanta vetenskapliga resultat, tillvaratar professionens erfarenhetsbaserade kunskap och skapar förutsättningar för personalen. Det finns många aktörer som kan bidra till detta och nu de ska börja samordna sina insatser.

Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete på nationell, regional och lokal nivå för att knyta ihop aktörerna och samordna arbetet med kunskapsstöd. Det handlar om arbetet i 290 socialtjänster på lokal nivå, 21 regionala samverkans-och stödstrukturer på regional nivå och Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt ett flertal myndigheters medverkan som samordnas av Socialstyrelsen. I detta berörs väldigt påtagligt även de 31 FoU-enheter som finns i landet och även Fortes arbete med kommande utlysningar. Syftet med detta gigantiska bygge, kallat kunskapsstyrningssystemet, är att skapa ett kunskapsstöd som är relevant och användbart för den professionella i det dagliga arbetet. Bygget måste ta avstamp i professionens behov och ske genom ett systematiskt samarbete, samordning och utveckling på alla nivåer. Det bidrar vi till i många olika sammanhang på många olika sätt.

Vill du veta mera, fråga din socialchef eller Sirpa.Virtanen@kfvn.se

September 2017

Långsiktighet, systematik och uthållighet ger resultat

Det är tillfredställande att se resultat av ett utvecklingsarbete som tagit lång tid och mycket möda. Nu kan vi dock se i regeringens budgetproposition, forskningsproposition, regleringsbreven till myndigheter och i olika nationella uppdrag att man lyssnat in socialtjänsternas utvecklingsbehov. Kärnan är att underlätta för de lokala verksamheterna och utforma verksamhetsnära, användbart kunskapsstöd inom viktiga områden. Dessutom räknas de regionala stödstrukturerna upp som samarbetspartners i detta omfattande arbete kring att skapa infrastruktur som stödjer kunskapsbaserad praktik i socialtjänsten.

Vår personal, tillsammans med de lokala representanterna, har bidragit till detta genom att skapa och sprida forskningsresultat, lyfta de lokala behoven genom nationella nätverk och delta i dialoger på alla nivåer. Vi fortsätter givetvis det arbetet och har nu en nationell modell för samarbete och samordning som stöd i dialogen med myndigheter och andra aktörer inom fältet. Det är detta som är styrkan med en regional stödstruktur som uthålligt stödjer de lokala verksamheterna med samordning och utvecklingsstöd men också med representation på nationell nivå.

Länets socialtjänster har tillsammans med Landstinget utvecklat sin samverkan för att skapa bättre förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg kring individer som behöver insatser från båda huvudmännen. Detta märks i några nya överenskommelser, som till exempel den efterlängtade överenskommelsen om hälso-och tandhälsoundersökningar för placerade barn som började gälla i dagarna. En viktig pusselbit i arbetet med barn och unga som är i särskilt behov av samhällets stöd.

Den övergripande överenskommelsen om samarbete och samordning håller på att revideras så att struktur, uppdrag, roller och arbetsmetoder för hela samverkansorganisationen blir tydligare. Tanken är att skapa en tydligare stomme för de verksammas samarbete kring individer. Vi stödjer arbetet kontinuerligt genom samordning och metodstöd i de många pågående utvecklingsprocesserna. Och det går faktiskt framåt. Vi får inte glömma bort det bara för att det tar tid att få effekter i verksamheter som omfattar tusentals medarbetare - fullt upptagna av den ytterst påtagliga vardagen.

Länets socialtjänster efterfrågar stöd till utveckling av kunskapsbaserad praktik och enheten har ett ständigt inflöde av nya uppdrag, lokala, länsgemensamma men också nationella. Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete i kommunerna men också inom enheten för att på bästa sätt kunna möta den efterfrågan. Vi vill också möta behov inom nya, angelägna utvecklingsområden som socialtjänstens organisation och arbetsmiljö. Därför har vi anställt en ny forskare, Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Vi välkomnar henne till hösten när vi utvilade efter semestern återvänder till utmaningarna. Men först ska vi njuta av nuet, våren och löftet om en skön sommar!

Sirpa Virtanen, chef Social hållbarhet och FoU